HMONG CATHOLIQUE

Would you like to react to this message? Create an account in a few clicks or log in to continue.

Copyright@2010 Hmong Roman Catholic / Pictures-all rights reserved, reproduction and copy prohibited _HMONG: USA,FRANCE,GUYANE,THAILANDE,VIETNAM,LAOS,CHINE...

Tsev teev Ntuj XH.XYOOJ THOJ PAUL, zos Tiaj Ntxhw

Gallery


Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Empty

Latest topics

» Tswv Ntuj txoj kev Khuv Leej Neeg.( Neuvaine à la Divine Miséricorde)
by Maiv Tooj 27th March 2024, 11:22 pm

» Ua tsaug ntees.
by Maiv Tooj 21st February 2024, 11:33 pm

» DUAB MAB LIAB TSHIAB.
by Maiv Tooj 16th February 2024, 8:39 am

» COV ZAJ NYEEM NRUAB LIS PIAM XYOO I 2022-2023
by Mim 10th August 2023, 7:04 am

» Cov zaj nyeem Hnub Chiv Xyoo A. 2022-2023
by Maiv Tooj 20th July 2023, 11:21 pm

» SAJ YES XUS KEV TXOM NYEM
by Maiv Tooj 7th March 2023, 6:34 am

» Tswv Ntuj ua tau tag puas tsav yam, F. Ts. Cob Tsib teb
by Mim 3rd February 2023, 11:33 am

» DAIM NTAUB QHWV TUAG NYOB TURIN
by Mim 29th January 2023, 9:24 am

» Txiv plig Tshaj Sawm (Harry Thiel ) Lub neej
by Maiv Tooj 28th December 2022, 8:25 am

» TXIV PLIG NYIAJ POV keeb kwm niam ntawv thoob teb ( Nias Ntawm no saib txuas ntxiv )
by Maiv Tooj 28th December 2022, 7:55 am

» COV ZAJ NYEEM NRUAB LIS PIAM XYOO II 2021-2022
by Mim 24th November 2022, 9:06 pm

» COV ZAJ NYEEM Hnub Chiv 2021-2022 Xyoo C
by NrhiavTswvNtuj 18th November 2022, 8:28 am

Suav neeg tuaj saib, txij hnub 17/09/2010 los mus.


2 posters

    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico

    Mim
    Mim
    Tswv Cuab Hmong Catholique
    Tswv Cuab Hmong Catholique


    Messages : 3770
    Date d'inscription : 2009-10-16

    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Empty Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico

    Post  Mim 9th December 2009, 4:24 pm

    Hnub xya tom ntej no yog tim 12 lub 12 hlis, peb yuav ua kev hawm txog Notre Dame de Guadalupe/Our Lady of Guadalupe, uas yog Niam Mab Liab tshwm sim nyob Mexico puag thaum xyoo 1531. Nws tshwm sim rau ib tug txiv neej hu ua Juan Diego pom; Juan yog ib tug neeg Is Ntias teb chaws Mes Kas no. Niam Mab Liab qhov kev tshwm sim no tau ua kom cov neeg Is Ntias thaum lub caij ntawd tig los ntseeg Ntuj coob kawg nkaus.


    Notre-Dame de Guadalupe


    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Guadel10

    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Our-Lady-of-Guadalupe-2

    Mesoamerica, le "Nouveau Monde", 1521: La capitale de la civilisation Aztèque tombe sous les forces armées de Cortez. Moins de 20 ans plus tard, neuf millions d’habitants qui avaient professé pendant des siècles une religion polythéiste et prônant des sacrifices humains les plus cruels, sont convertis au christianisme. Qu’est-ce qui s’est passé en ces temps-là pour qu’il y ait une conversion aussi incroyable et sans précédent historique?

    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Moz-screenshot-4Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Moz-screenshot-5
    En 1531, une "Dame du Ciel" apparut à un pauvre Indien à Tepeyac, une colline au Nord-Ouest de la Cité de Mexico; Elle se présenta comme la mère du Vrai Dieu, lui donna des instructions pour que l’évêque fit construire une église sur le lieu et laissa une image d’elle même imprimée miraculeusement sur son tilma. Le tilma est un vêtement de pauvre qualité fait à base de cactus qui aurait dû se déteriorer en 20 ans. Aujourd'hui, après 474 ans, il ne montre aucun signe de détérioration et défie toutes les explications scientifiques de son origine.


    Apparemment, l’image reflète même dans ses yeux ce qui était en face d’elle en 1531.

    Chaque année, une foule, estimée à dix millions de personnes, la visite, faisant de l’église de la Cité de Mexico, le sanctuaire catholique le plus populaire dans le monde après le Vatican.

    Sa Sainteté le Pape Jean Paul II visita par deux fois le sanctuaire, se prosterna devant l’image, implora son assistance maternelle et l’invoqua comme la Mère des Amèriques.


    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Mexico10

    Daim duab no tsis muaj leej twg kos los zas xim rau li. Nws yog ib qho hwj huam yees ntxwv uas yog Niam Mab Liab ua rau saum Juan Diego lub tsho ntaub pag (Cactus cloth) uas thaum ntawd nws siv los kauv cov paj ntoos (Roses) nqa mus rau Tswv Qhia saib. Lub tsho nrog daim duab no twb nyob los tau 478 xyoo no lawm nws kujt sis tau puas los ntuag khaub hlab li cas li.
    Nej pom Niam Mab Liab dauv ib txog hlab si rau ntawm xub ntiag, qhov ntawd yog ib lub cim qhia rau cov neeg Is Ntias tias nws tab tom xeeb me nyuam rau hauv plab.



    Our Lady of Guadalupe
    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Rose_rel
    Mesoamerica, the New World, 1521: The capital city of the Aztec empire falls under the Spanish forces. Less than 20 years later, 9 million of the inhabitants of the land, who professed for centuries a polytheistic and human sacrificing religion, are converted to Christianity. What happened in those times that produced such an incredible and historically unprecedented conversion?



    In 1531 a "Lady from Heaven" appeared to a humble Native American at Tepeyac, a hill northwest of what is now Mexico City.


    She identified herself as the ever virgin Holy Mary, Mother of the True God for whom we live, of the Creator of all things, Lord of heaven and the earth.

    She made a request for a church to be built on the site, and submitted her wish to the local Bishop. When the Bishop hesitated, and requested her for a sign, the Mother of God obeyed without delay or question to the Church's local Bishop, and sent her native messenger to the top of the hill in mid-December to gather an assorment of roses for the Bishop.

    After complying to the Bishop's request for a sign, She also left for us an image of herself imprinted miraculously on the native's tilma, a poor quality cactus-cloth, which should have deteriorated in 20 years but shows no sign of decay 477 years later and still defies all scientific
    explanations of its origin.


    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico St%20Juan%20Diego
     
    It apparently even reflects in Her eyes what was in front of her in 1531.
     
    Her message of love and compassion, and her universal promise of help and protection to all mankind, as well as the story of the apparitions, are described in the "Nican Mopohua", a 16th century document written in the native Nahuatl language.
     
    There is reason to believe that at Tepeyac Mary came in her glorified body, and her actual physical hands rearranged the roses in Juan Diego’s tilma, which makes this apparition very special.
     
     An incredible list of miracles, cures and interventions are attributed to
    Her. Yearly, between 18 - 20 million pilgrims visit the Basilica, making it Christianity's most visited sanctuary.
     
     Altogether 25 popes have officially honored Our Lady of Guadalupe.
    His Holiness John Paul II visited her Sanctuary four times: on his
    first apostolic trip outside Rome as Pope in 1979, and again in 1990,
    1999 and 2002.
     
     The Feast of Our Lady of Guadalupe is celebrated on December 12th. In 1999, Pope John Paul II, in his homily from the Solemn Mass at the Basilica of Our Lady of Guadalupe, during his third visit to the sanctuary, declared the date of December the 12th as a Liturgical Holy Day for the whole continent.
     
     During the same visit Pope John Paul II entrusted the cause of life to her loving protection, and placed under her motherly care the innocent
    lives of children, especially those who are in danger of not being born.



    Maiv Tooj
    Maiv Tooj
    Tswv Cuab Hmong Catholique
    Tswv Cuab Hmong Catholique


    Messages : 5527
    Date d'inscription : 2009-08-18

    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Empty Re: Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico

    Post  Maiv Tooj 1st July 2014, 10:02 am

    MEXICO (MEXIQUE)
    1531
    Niam Mab Liab GUADALOUPE

    Leej Niam thiab tub tshaj Tswv Ntuj lub Moo Zoo rau phab teb chaws As Mes Liv Kas  


    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Guadel11


    Xyoo 1531, ib tug « Poj Qaum Ntuj » tshwm rau ib tug Is Dias Liab nyob Taws Paws Yav pom, nyob rau Tuam Ceeb Mexico sab Pej fab hnub poob; Nws tshwm zoo nkaus li yog tus Tswv Ntuj tiag  leej Niam, kom nws mus hais rau Tswv Qhia tuaj ua ib lub tsev teev Ntuj rau qhov chaw uas nws pom tshwm ntawd thiab txhob txwm nias Nws daim duab li tus is dias tab tom pom rau ntawm nws lub tsho rau cov neeg pluag uas yog xuas hlab xeeb leej tsav los ntos ua, raws kev cai mas cov ntaub xeeb leej tsav no tsuas nyob txog li 20 xyoo xwb yeej  po thiab ntuag tag.



     


    Keeb kwm Niam Mab Liab GUADALOUPE
    (Louis Couëtte ua tus piav (Stella Maris N°333)




    COV NEEG AZTÈQUES MUAB NEEG TUA TXI DAB  
    Ua ntej cov neeg Span mus txog, cov neeg nyob rau Mexique teb lawv tua tej pab neeg coob heev los txi dab. Mem tau tias lawv muab neeg tua ua txim txi lawv cov dab ib xyoos twg txog li ntawm 50.000 mus rau 60.000 leej neeg, tej thaum mas tseem tshaj thiab. Cov txiv dab tua ib fiab no txog 3-4 tug neeg ; lawv muab ib rab riam tws loj coj los phua kiag tus neeg lub hauv siab, cev tes dawj kiag lub plawv ntawm tus neeg tseem  ciaj ciaj lub hauv siab los pov rau kiag hauv lub cub tawg, uas hlawv txi dab, kom dab pov hwm lawv kom muaj ntuj tshav ntuj nag los ywg tej qoob loo.

    Hais txog cov tswv ntuj cuav, yuav tsum rov nco txog Ntawv Ntshiab hais tias « yeej pib tua neeg thaum hauv paus los »  thiab Leej Pleev tis npe hu ua « Tub huab tais hauv lub ntiaj teb no (dab phem) ». Li ntawd xyoo 1487, lawv tsa tau ib lub tsev teev dab rau tus dab Huitzlopochtli, lawv txi tau 4 hnub, tua tag 80.000 leej neeg rau. Cov neeg uas lawv txi no ib co yog me nyuam, (cov me nyuam yug los ces ib feem tsib yeej yog muab tua txi dab tag). Txhob xav tias cov Aztèques yog ib co neeg ruam. Lawv mas ntse tshaj li, lawv paub xam phaj zoo thiab nrawm tshaj plaws yam niaj hnub no cov kws txuj yeej tsis muaj peev xwm yuav nrhiav tau qhov lawv txawj ntawd li (xam phaj nrawm npaim tshuab); lawv paub cov hnub qub khiav nyob saum ntuj, paub kev txhim tsev thiab ntau yam ntxiv…Tab sis muaj ib qho sib txawv deb heev rau ntawm cov neeg txog qhov txawj ntse thiab kev dab qhuas, kev ntseeg. Raws li lawv keeb kwm hais tias, muaj ib lub hnub qub ya los rau lawv cov yawg koob li ib tug nab tuaj plaub qaib, lawv hu ua Quetzacoatl, ces lawv thiaj li puab tej tug mlom zoo li tus nab los teev. Lawv teev tus dab Huitzlopochth uas tau tham los saud. Cov dab no thiab lwm cov uas lawv muab neeg tua txi. Qhov nov yog raws li cov Aztèques ib txwm coj ua ntej cov Span tuaj mus txog rau lawv lub teb chaws. Tam sim peb lub zwj ceeb no, tus « Nab » chiv keeb ua kom peb muab me nyuam neeg rov los txi rau nws dua ib hom tshiab xws li ib xyoos no muab ntau plhom tus me nyuam uas tsis muaj txhaum dab tsi tua hauv lawv niam plab los txi rau nws thiab tseem tshuav cov uas niaj hnub ua tsov ua rog hauv qab ntuj khwb no tuag thiab.

    Xyoo 1509, tus ntxhais huab tais Papantzin, vaj txheeb tus muam ua npau suav tias : Ib tug tshiab lub hauv pliaj cim ib tug muj khem (ntoo cuam) coj nws mus ntawm ntug hiav txwv. Nws pom ib cov nkoj deg tsa ib daim ntaub dawb muaj ib tug ntoo cuam dub xaws rau saud, los rau ntawm ntug dej nqes rau teb chaws aztèque. Tus tshiab hais rau nws tias muaj cov neeg pej kum nyob hauv cov nkoj ntawd yuav tuaj qhia tus Tswv Ntuj  tiag rau nej paub. Thaum nws tsim los, nws qhia rau cov nom aztèque. Thaum hnov li no, tus vaj txheeb kuj zoo siab yuav ntseeg tus Tswv Ntuj uas nws tus muam hais. Tsis ntev ntxiv xwb ces txawm muaj tej xwm tshwm sim li tus ntxhais vaj npau suav.

    COV SPAN TUAJ TXOG.
    Xyoo 1519, muaj ib tug neeg span npe hu ua Hernan Cortez, hnub nyug  33 xyoos uas nyob Cuba tsav nkoj tuaj mus rau Mexique; yeej yog tiag, lawv cov nkoj dai ntaub dawb hos muaj ib tug ntoo cuam dub xaws rau saud, raws nkaus li tus ntxhais vaj tau hais tiag. Muaj ob tug Txiv Plig thiab 550 tus neeg nrog rau 16 tus nees, lawv tuaj txog, ko taw tsug Mexique daim av yog Hnub Rau (Friday), tim 22-04-1519, xyoo ntawd yog Hnub Rau Ntshiab. Yam txawv kawg nkaus uas hnub ntawd yog hnub uas cov Aztèque tos lawv tus huab tais Quetzacoatl yuav tuaj, raws li lawv cov yaj saub hais mas tus huab tais Quetzacoatl yuav coj lub cev ntaj ntsug tuaj kiag ntag no. Lawv ntseeg tias Cortez thiab nws cov kwv luag ntshe yog huab tais tiag tiag li. Lawv ntseeg heev txog ntua qhov uas vaj txheeb tsis kam nrog lawv ua rog ! Cortez yog ib tug neeg ntseeg zoo, nws nyiam tshaj Ntuj lus, nws muaj kev ntseeg ruaj khov rau Peb tus Huab Tais thiab Nws Leej Niam Ntshiab. Thaum lawv taug kev mus rau cov astèque lub tuam ceeb, nws muab cov neeg is dias liab uas lawv ntes cab nrog lawv ua ke tso tag. Nws tso lawv li no, lawv ho tig los ua nws tog pab tua rog. Yog li no, 300 tus peeb span thiaj li tua yeej 30.000 tus yeeb ncuab: ib tug tiv ib puas tus ! Sib tua tau 93 hnub, ces Cortez lawv thiaj li ntau tau lub nroog Mexico. Cov txiv dab txawm yuav txheev dab npaum li cas los lawv yeej tua yeej cov ntseeg tus tswv cuav no tag zog li, nws tua txog lub tsev teev dab qhov twg, nws muab ntoo cuam thiab duab Mab Liab los dai rau hauv. Nws txwv tsis pub muab neeg los tua txi dab ntxiv lawm. Txawm ua li ntawd los kuj tsis muaj neeg los ua Ntuj Kev Cai raws li nws xav. Yam li lawv hais ntau xeem lus heev, tsis sib paub lus. Cov is dias teev dab los ntev lawm, lawv tsis paub ua cas thiaj li yuav tso tau tseg, thiab lawv xam pom tias txoj kev ntseeg Yes Xus no yog rau cov neeg tawv Dawb xwb. Ib qho ntxiv yog tim  Cortez tsis muaj xib hwb pab qhia Ntuj Kev Cai txaus, nws thiaj sau ntawv rau  tus vaj Charles-Quint kom pab xa neeg tuaj pab nws. Vaj txheeb ua raws li nws hais ces  xyoo 1524  thiaj li xa ib cov Txiv Plig Franciscains tuaj mus qhia Ntuj Kev Cai ; yog cov neeg tsuj teb tsis muab neeg quab yuam ua qhev mas ntshe tseem yuav zoo dua, lawv ua txuj hais tias cov neeg is dias tsis muaj ntsuj plig, tsis tsim nyog yuav qhia Ntuj Kev Cai rau. Tswv Qhia tsis pub lawv tsim txom cov neeg is dias tab sis nws hais tsis tau lawv. Tus Txiv Plig twg uas tsis pub lawv muab neeg ua qhev mas raug lawv muab tsim tuag kus. Vaj txheeb hnov tej xwm no thiaj li txwv tsis pub muab lawv ua qhev; tab sis cov is dias twb tu siab lawm vim cov span tsis txawj coj raws li Ntawv Moo Zoo hais. Vim ntau yam teeb meem no uas Tswv Qhia tsis pom qab yuav ua li cas thiaj li tau thov kom Niam Mab Liab xa ib cov paj ntshua nplaim los rau nws kom paub tias NWS txais Tswv Qhia cov lus thov lawm. Tej xwm no tau tshwm tuaj yam lawv tsis nco faj.

    NIAM MAB LIAB TSHWM NYOB RAU LUB ZOS GUADALUPE (Mexico)

    Ib tug is dias hnub nyug 51 xyoos, uas nyuam qhuav txais lub Cim Ntxuav xyoo 1525, hu ua Juan Diego. Nws nyob deb ntawm Mexico li 15 km ; tab sis nws niaj hnub taug kev mus teev Ntuj. Hnub tim 09-12-1531, nws tab tom taug kev, mus txog rau ntawm lub tsev teev dab poj huab tais Tonantzi, hnov suab noog quaj zom zaws. Nws tsa hau saib saum ntuj pom ib tauv huab dawb ncig ib tug zaj sawv, muaj ib cov pa dawb tawm hauv tauv huab los, nws pom ib tug poj niam hluas  zoo zoo nkauj tshwm los, nws hais li no :
    -« Juanito, kuv tus me tub, koj mus dab tsi ? »
    -« Kuv me tub ntxim hlub, kuv xav kom koj paub tseeb tias kuv yog tus zoo tas nrho thiab Nkauj Ntshiab Mab Liab, yog Tswv Ntuj Leej Niam, uas yog tus xeeb tus Tswv Ntuj uas kav tag puas tsav yam txoj sia, tus kav lub Ntuj thiab lub ntiaj teb. Kuv xav kom ua ib lub tsev teev Ntuj rau kuv. Kuv yuav muab tag nrho kuv txoj kev hlub, kuv txoj kev khuv leej, kuv txoj kev pab thiab kuv txoj kev pov hwm rau kuv haiv neeg. Kuv yog leej Niam Khuv leej neeg, tag nrho cov neeg uas nyob hauv lub teb chaws no thiab tag nrho tsoom neeg ntiaj teb, thiab tag nrho cov neeg uas nyiam kuv, tag nrho cov uas thov txog kuv thiab tag nrho cov uas tso siab rau kuv uas yog leej Niam. Nyob qhov nov, kuv hnov kuv cov me nyuam cov suab quaj, lawv tej kev lwj siab thiab kuv yuav daws lawv txoj kev txom nyem, pab tej uas lawv xav tau rau lawv.  Kom kuv thiaj yuav ua tau kuv txoj hauj lwm, koj mus cuag Tswv Qhia Mexico thiab hais rau nws tias yog kuv xa koj mus thiab yog kuv xav kom ua ib lub tsev teev Ntuj rau qhov nov. Koj piav rau nws qhov uas koj pom thiab koj hnov no, kuv yuav nco ntsoov koj txiaj koj ntsig, kuv yuav pauj koj tej txiaj ntsig. Zaum no koj hnov kuv cov lus lawm, kav tsij mus, kuv tus me tub, kav tsij ua li koj ua tau. »

    Leej Niam Ntshiab tuaj hais qhov nws xav tau. Nws xav kom muab tsev teev dab aztèque hloov ua ib lub tsev teev Ntuj rau tus Tswv Ntuj tiag.  Juan Diego thiaj mus cuag Tswv Qhia, Tswv Qhia kuj tsis pom qab ntseeg qhov nws hais ntawd thiaj li kom lwm hnub nws mam rov qab tuaj dua. Tib hnub ntawd Juan Diego rov mus rau qhov chaw qub uas nws pom Nkauj Ntsuab, nws thiaj hais rau Nkauj Ntshiab kom nrhiav dua ib tug kom tsim nyog dua ua tus mus cuag Tswv Qhia. Leej Niam Ntshiab teb rau nws tias :
    -« Kuv tus me tub, koj yuav tsum paub tias kuv yeej muaj coob leej tub teg thiab tub xa xov uas kuv yuav tso siab tau rau. Tab sis koj yuav tsum yog tus uas ua txog hauj lwm no thiab yog tus cev lus thiab nrog paub qhov kuv uas kuv xav tau kom tiav. Kuv thov koj rov mus cuag Txiv Tswv Qhia dua ntxiv. »
    Taig kis tom qab, hnub tim 10 lub 12 hlis, peb tus tub tshaj xo thiaj rov mus cuag Txiv Tswv Qhia, Tswv Qhia kom nws tos ntev loo.  Thaum Tswv Qhia los ntsib Juan Diego, hais kom nws mus hais rau tus poj Niam zoo nkauj ua ib qho cim rau nws pom ua ntej, nws mam li ua lub tsev teev Ntuj. Juan Diego mus hais, ces Nkauj Ntshiab thiaj hais rau nws tias taig kis tom qab nws mam li ua ib qhov cim rau pom. Tab sis hnub tim 11 lub 12 hlis, Juan Diego tsis nco qab lawm vim nws yuav mus kho nws tus txiv ntxawm uas mob.  Rov hnub tom qab, nws tus txiv ntxawm mob nyhav ntxiv, nws yuav tsum mus hu ib tug txiv plig tuaj teev Ntuj rau; tab sis nws txaj muag heev rau qhov nws tsis rov mus cuag Nkauj Ntshiab li tau sib teem thawj hnub, nws thiaj lug kev kom txhob ntsib Nkauj Ntshiab, tab sis Nkauj Ntshiab los txais nws kev thiab hais tias :

    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico 9m1kvb10
    -« Kuv tus me nyuam, mloog kuv hais…Txhob ntshai mog. Kuv puas yog koj niam ? Puas yog kuv tsom kwm koj? Koj puas yog tus tshee na hauv kuv nqaws tsho? Kuv puas zoo li koj ? Txhob txhawj koj tus txiv ntxawm tus mob, vim nws yuav tsis tuag ; vim lub sij hawm no nws twb zoo lawm. »

    Leej Niam Ntshiab hais kom nws tus tshab xo nce mus saum lub ,ncov roob sab tid mus de cov paj ntshua nplaim  uas tawg nra paug nqa los rau nws (hnub tim 12 lub 12 hlis no ua luaj cas ho muaj paj ntshua nplaim !) Juan Diego ua li hais thiaj mus de tau ib cov paj ntshua nplaim zoo nkauj nqa los rau Nkauj Ntshiab. NWS muab pav ua ib teg thiab muab tso rau hauv Juan Diego lub nqaws tsho uas xuas hlab xeeb leej tsav los ntos ua lub tsho ntawd. Ces NWS muab khi ib lub pob rau nraum caj qwb, thiab hais rau nws tias yog lub cim uas txiv Tswv Qhia tau thov. Juan Diego rov mus cuag Tswv Qhia ua zaum thib peb thiab mus piav qhov ua tshwm sim tuaj ntawd thiab nqa cov paj ntshua nplaim  uas Nkauj Ntshiab muab rau Tswv Qhia, ces nws qheb nws lub nqaws tsho (tilma), Juan Diego twb tsis nco xav txog qhov uas tshwm sim rau nws. Tswv Qhia nqa cov paj mus tso rau hauv tsev teev ntuj, ntawm lub Cim Yug.

    Hnub tom qab (tim 13-12 hlis), Nkauj Ntshiab rov tshwm sim ib zaug ntxiv rau Juan Deigo thiab qhia nws tias yog « Leej Niam nyob Guadalupe ». Guadalupe yog lus span hais tias "ib qho chaw mus teev Ntuj  nyob rau Estramadoure" ; lus as lav txhais tias « tus Dej pom kev », yog ib lub npe ntxim Poj Vaj Qaum Ntuj siab kawg. Seb lus aztèque los lus  « Coat Lupé » txhais tias « tus uas tsuj nab taub haus », nws yeej ntxim Nkauj Ntshiab siab kawg. Tswv Qhia maj nroos mus tsa lub tsev teev ntuj. Thaum ua tau lub tsev teev ntuj, lawv nce tsev tshiab, cov neeg is dias hom khaj zoo siab; lawv tua hneev rau saum ntuj, ib xib xub cia li yuam kev ya mus raug ib tug is dias caj dab tuag kiag ntawm chaw. Lawv txoj kev ntseeg loj, cov Is Dias muab Juan Diego lub tsho  uas qhwv cov paj los ntawd los tso rau saum tus tuag caj dab, tus tuag cia li sawv rov qab los tam sim ntawd.

    MUAB NEEG TXI DAB NIAJ HNUB NO
    Cov ntaub ntxhib uas xuas hlab xeeb leej tsav nto mas zas kob tsis nce, yeej tsis muaj ib qho xim hauv cov tsos xov li. Leej Niam Ntshiab daim duab ntawm lub tsho  mas zoo li yog hwj huam yees ntxwv zwm rau xwb : Zoo nkaus li uas tsom daim duab mus rau lub tsho xwb. Ib daim ntaub xeeb leej tsav mas tsuas nyob txog li 20 xyoo tej xwb, 30 xyoo mas yog ntev kawg nkaus. Tab sis Juan Diego lub tsho no tseem khaws cia nyob txog niaj hnub no tsis puas kiag li, qhov nov twb yog ib qho hwj huam yees ntxwv lawm. Leej Niam Ntshiab daim duab nias zoo li ib tug poj niam hluas siab li 1,50m, hnav khaub ncaws li ib tug ntxhais vaj ntxwv aztèque, nws lub zaim muag zoo nkauj rhib thiab cus plaws. Lub tsho tshaj sab xiav txho  thiab Mab Liab daim tiab txiv tsuav liab tseb; cov tsos ci tshiav, tom qab 450 xyoo los nws tseem zoo nkauj tshiab khiv li qub. Niaj hnub no lawv khaws lub tsho nov rau hauv lub tuam tsev teev Ntuj Guadalupe, zwm rau hauv ib daim iav, lub ntug yog tooj liab, kub thiab nyiaj. Txhua xyoo muaj neeg tuaj hawm Niam Mab Liab txog ntau txhiab leej, tab sis zoo li nws raug kaw hauv lub tuam tsev teev Ntuj.

    Hnub tim 13-08-1990, ib tug neeg as mes liv kas laus pom Niam Mab Liab Guadalupe los hais rau nws thawj zaug tias nws  xav kom lawv muab nws cov duab faib thoob plaws rau cov neeg nyob ntswg teb chaws As Mes Liv Kas, kom nws thiaj tau faib nws tej txiaj ntsim. Txij thaum ntawd los txog rau 28-04-1992, tus yawg Mes Kas nov tau txais 5 tsab xo ntxiv.

    Thawj tsab xo Nkauj Ntshiab tau hais li no :
    « …Kuv tau muab kuv tus duab zwm rau ntawm koj lub tsho (tilma), uas nws nyob txog niaj hnub no qhov hwj huam yees ntxwv tsis ploj li…niaj hnub no kuv ob txhais tes khi rawv, kuv raug kaw rau rab teb chaws As Mes Liv Kas Nruab nrab teb.
    …Kuv rov hais rau koj, Leej Niam Guadalupe yuav tsum nrog nws cov me nyuam taug kev ua ke thoob plaws rau cov teb chaws As Mes Liv Kas…kom tau coj plhom tus ntsuj plig mus rau kuv Leej Tub…Kuv yuav tsum muaj kev ywj pheej taug kev ywj siab nrog kuv cov me nyuam…
    …Yog thaum nej tso kuv dim ntawm qhov kuv raug kaw no, ua kom kuv taug kev hla lub teb chaws As Mes Liv Kas…
    …Kuv xav kom nej cov uas tawm tsam kev rho me nyuam thiab tag nrho nej lub zog coj los nyob hauv kuv tus qab chij ntawm Leej Niam Guadalupe. Kuv yuav pab thiab tsom kwm nej. Kuv yuav ua kom nej yeej txoj kev tuag uas loos rau cov me nyuam uas nyob ntawm niam xub ntiag. Kuv cov me nyuam, nej yuav tau sib koom tes los muab txoj kev rho me nyuam nov txiav kom tu tsis txhob cia kom muaj ntxiv lawm. Kom peb rov paub dua ib lub sawm fem tiv thaiv neeg txoj sia, kom ib tug neeg twg muaj txoj hmoov nyob laus nkoos mam tuag. Kuv yuav muab txoj kev muab neeg txi dab ua nqaij ntuag ntshav nrog no ua kom tu qab mus, zoo nkaus li thaum i kuv ua rau cov neeg teev dab tom qab uas kuv tau muab daim duab ua hwj huam yees ntxwv 1531. »

    Tsab xov 2 thiab 3 (10 hli 1990), Leej Niam Ntshiab rov hais tias Nws maj maj taug ib txoj kev deb kom thoob plaws teb chaws As Mes Liv Kas;  nws yeej paub tias qhov ntawd yuav muaj kev cov nyom me ntsis, tab sis nws cog lus tias nws yuav pab lawv peem kom dhau tej teeb meem no.

    Tsab xov 4 (11 hlis 1990), Leej Niam Ntshiab hais tshwj xeeb : « …Kuv cov me nyuam nyob phab teb chaws As Mes Liv Kas, Kuv lub siab dawb huv yuav muab ib qho chaw ntawm txoj hauj lwm yuav coj tag nrho cov ntsuj plig mus cuag kuv Leej Tub lub siab Cawm Neeg  rau nej. Kuv daim duab yuav yog ib qho tseem ceeb rau txoj hauj lwm ncig phab teb chaws As Mes Liv Kas no.
    Niaj hnub no, nej yuav npaj siab. Txhob ua siab nyhav ntxiv lawm. Kuv cov me nyuam, yog nej nyiam kuv tiag, nej yuav tsis hle kuv cov lus… »

    Hauv tsab xov 5 (4 hlis 1991), Niam Mab Liab hais rau Tswv Qhia nyob Mexique : « … Yog tag nrho tsoom neeg nyob phab teb chaws As Mes Liv Kas tus Poj Vaj thiab Leej Niam, kuv qhov kev txhawj xeeb rau kuv cov me nyuam txom nyem yuav tuag loj ntxiv hnub dhu hnub. Kuv xav kom kuv daim duab pab tau lawv…Kuv xav kom nej caw tag nrho tsoom Tswv Qhia txhua lub teb chaws nyob phab As Mes Liv Kas tsis hais cov teb chaws av qhuav los cov pov txwv tuaj mus rau kuv qhov chaw ntshiab…Muab kuv daim duab luam xa rau cov Tswv Qhia hauv txhua lub teb chaws…kom kuv daim duab no pla mus thoob plaws rau pab teb chaws As Mes Liv Kas… »

    Nyob hauv tsab xov 6 (4 hlis 1992), Leej Niam Ntshiab hais rau tsoom neeg  mexicain : « …Kuv lub hom phiaj tuaj ntsib nej pib tau tshaj 460 xyoo los lawm. Ntau plhom tus ntsuj plig uas thaum ub teev huab tais nab, tig los hloov siab nrog lub Koom Txoos Catholic, uas yog kuv Leej Tub Yes Xus tus nyob siab ua tus tsim los. Thawj xyoo, tau ua kom txoj kev muab neeg txi dab tso tseg...Kuv yuav tuaj ntxiv. Lub caij nyoog dhau los mus, ntev ntev cia li nploj zuj zus thiab cia li tsis nco qab kuv lawm thiab cia li tsis paub li lawm. Kuv Leej Tub thiab kuv tu siab heev rau txoj kev tsis tab lim no. Kuv txoj hauj lwm no yuav zoo los yuav tsum yog sawv daws koom tes…
    Nej yuav vam txog kuv ua niam txoj kev hlub thiab kuv txoj kev tsom kwm nej. Cov neeg Mas Kas, nej tab tom rhuav tshem nej tej vaj tsev rau qhov nej ua tej yam li ua dab…
    Kom ua ib lub cim rau qhov kuv tuaj xyuas nej vaj tsev, kuv thov kom kuv cov me tub,  tsoom tswv qhia nyob Mexique muab kuv daim duab ko ua ib daim duab tshaj Ntuj Lus rau txhua lub teb chaws, txhua lub pov txwv uas yog phab teb chaws As Mes Liv Kas… »

    **************
    TEJ YAM UAS TSIS POM QAB HAIS

    Xyoo 1936, Kws Tshuaj Richard Kuln, prix Nobel de Chimie, pom tias lub tsho (tilma) cov tsos xov tsis muaj ib qho tshuaj zas uas tau paub dhau los, tsis yog av pob zeb, tsis yog nroj tsuag, tsis yog tsiaj, tsis yog ntaub li thiab. Cov kob ua ib thaj ua ke, zoo nkaus li ib daim duab, zwm rau daim ntaub li daim film uas thaij tau tsis tau ntxuav, zoo li muab daim duab zwm kiag rau daim ntaub rau txhua txoj xov ua tau ib daim duab hwj huam yees ntxwv.
    Xyoo 1951, ib tug kws kos duab, Carlos Salinas Chavez, muab lub yeeb yaj tsom los tsom saib daim duab lub qhov muag, pom ib tug duab txiv neej tuaj hwj txwv hauv lub ntsiab muag. Tom qab ntawd, lawv thiaj li tib zoo kuaj ob lub qhov muag saib kuj pom ntau tus duab neeg nyob hauv Nkauj Ntshiab ob lub qhov muag. Tus duab nyob hauv qhov muag muaj 3 seem sib txawv, pom tus neeg khoov nkoos, ci fam (reflet),  tus neeg qhov loj me thiab tig seem sib txawv, zoo nkaus li thaum yus pom hauv ib lub qhov muag neeg ciaj yam tsis tau muaj dua hauv keeb kwm tej duab nraj thiab ntaub mas tsis muaj qhov ci fam tuaj.
    Cov kws txuj kuj muab Nkauj Ntshiab nyob Guadalupe lub tsho paj ntaub los tshawb fawb xyuas. Tib zoo saib cov paj ntaub, cas yog sau txog lub ncov roob uas Niam Mab Liab tshwm ntawd thiab yog ua lus aztèque txheej laus thaud hais txog Leej Pleev (mystère). Thiab cov hnub qub uas nyob ntawm lub tsho tshaj sab, zoo nkaus li yog yeeb yaj kiab tsom cov hnub qub saum ntuj (constellations) uas yog hnub tim 12-12-1531 thaum  sawv ntxov rau Niam Mab Liab lub tsho tshaj sab zoo nkaus li pom hauv ib daim iav es tsis yog tuaj ib cag saib.  


    Txhais los ntawm lub web site : http://apotres.amour.free.fr/page7/mexico.htm
    Maiv Tooj, tim 01-07-2014
    Rau lub cib fim uas coj Niam Mab Liab Guadalupe tuaj rau lub tuam tsev teev Ntuj
    Basilique Notre-Dame de Fourvière à Lyon,Fab Kis teb.
    Tim 31-05-2014,
    Mrg. Philppe Barbarin Tswv Qhia  Lyon Fab Kis teb thiab Mrg. Norberto Rivera Carrera Tswv Qhia  Mexico.





    Cov duab hauv qab nov yog hnub tim 31-05-2014 uas peb mus ua cov kab ke coj Niam Mab Liab Guadalupe daim duab tuaj rau Lyon.

    1- Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Img_0610

    2- Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Img_0611

    3- Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Img_0612

    4- Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Img_0613

    5- Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Img_0614

    6- Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Img_0615

    7- Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Img_0616

    8- Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Img_0617

    9- Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Img_0618
    Maiv Tooj
    Maiv Tooj
    Tswv Cuab Hmong Catholique
    Tswv Cuab Hmong Catholique


    Messages : 5527
    Date d'inscription : 2009-08-18

    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Empty Re: Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico

    Post  Maiv Tooj 8th March 2020, 4:54 am

    Duab Mab Liab tsis kub nyhiab.

    Niam Mab Liab Guadalupe,
    Nyob Florida USA, muaj ib ya cav qhuav kub nyhiab, lawv tshai ib tsam yuav tis taws rau lwm qhov thiaj hu cov tub tua hluav taws tuaj tua. Lawv peint ib tug duab Mab Liab Guadalupe rau lub qhov ntoo qhuav, cas hluav taws kub loj loj los txog ntawm tus duab Mab Liab, cov tub tua hluav taws ntsia cas hluav taws cia li tuag yau zus yau zus rau ntawm daim duab.

    LA VIERGE DE GUADALUPE

    Les pompiers de Floride ont été stupéfaits après avoir été témoin d'un incident inattendu. Alors qu'un peuplier était en feu et que le feu était censé provoquer la propagation du feu, ils ont remarqué l'image de la Vierge de Guadalupe peinte en bois.

    Les pompiers ont observé une flamme broyante sur l'Arbre où la Sainte Vierge avait été imprimée, mais ont été surpris de constater que le feu s'était éteint à l'approche de l'image de la Vierge Marie. Le pompier était Jose Manuel Rivera Valenzuela, et il a fait cette déclaration:

    "Nous sommes restés là, à la regarder pendant un moment avant d'éteindre le feu. J'étais terrassé." - Valenzuela

    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico 89285010


    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico 89337710

    Sponsored content


    Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico Empty Re: Niam Mab Liab Guadalupe Tshwm Sim nyob Mexico

    Post  Sponsored content


      Current date/time is 28th April 2024, 1:30 am